Preguntanan Frekuente

Preguntanan mas frekuente

Pa organisá enseñansa di tal forma ku tur mucha na Kòrsou, Aruba i Boneiru ta haña mes chèns pa siña bon na skol, ta importante pa tur hende tin mas informashon riba e materia. Tantu na e islanan ABC mes komo na Hulanda.

Ku e website aki Fundashon LIKE ke yama atenshon di un públiko mas grandi pa e problema en kestion. Saliendo for di punto di bista di enseñansa, nos ta mustra kiko ta e opstákulonan i den ki direkshon por buska solushon.

Lesa kontesta akibou riba e preguntanan mas hasí riba e tema akí.

Kon skol por duna tur mucha un mihó base pa e siña bon?

For di salida, skol mester siña mucha un idioma ku ta ofresé tur fuente di informashon i otro material pa lesa. Asina tur mucha por desaroyá nan mes i bai dilanti.

For di Lushi e maestro mester lesa hopi pa mucha for di buki ku ta habri nan bista riba mundu. Idiomanan mas grandi ta brinda un kantidat sin límite di e bukinan aki. Nan ta trata temanan diario í universal. Asina e mucha tin mas chèns pa desaroyá entre 4 i 6 aña di edat.

Kua idioma(nan) ta habri porta pa konosementu?

Idiomanan mas grandi ta habri porta hanchu hanchu pa konosementu.
Idiomanan mas chikitu apenas ta habri e porta pa konosementu na un kir. 

  • Idiomanan mas grandi ta lenganan ku miones di hende ta papia. Ingles, Spañó i Hulandes ta algun ehèmpel. Nan tin sufisiente hende i merkado pa publiká riba tur tereno. Nan tin buki pa no kaba nunka, material di skol pa tur edat i pa tur materia, i tambe weganan edukativo. Loke ta mas importante: nan tin un variedat sin límite di tur otro fuente di informashon skirbí i online. Asina e mucha por siña i desaroyá su mes na grandi tambe.
  • Idiomanan mas chikitu ta lenganan ku tiki hende ta papia. Mayoria lenga na mundu ta idiomanan mas chikitu. Papiamentu ta un di nan. Mayoria informashon no ta eksistí na Papiamentu pasó no tin basta hende ni merkado pa publiká sufisientemente. No tin basta buki di lesa pa niun edat, i material di skol ta limitá pa tur materia. I kasi no tin otro fuente di informashon riba niun tereno. Ni riba papel, ni online. Esei ta stroba e mucha di siña i desaroyá su mes for di chikitu te na grandi.

Muchanan no ta siña mihó na nan mes idioma?

Sigur mucha ta komprondé nan mes idioma mihó. Pero pa siña mihó na skol, tur mucha mester komprondé un idioma ku ta yuda nan yega na konosementu riba tur tereno i na tur nivel. Ta tarea di skol pa yuda nan stap pa stap pa dominá un idioma asina pa nan por siña meskos ku tur otro mucha.

Pakiko idioma i lesamentu ta asina krusial?

Idioma i lesamentu ta na base di enseñansa.

  • Idioma ta krusial, pasó via idioma mucha ta yega na konosementu.
  • Lesamentu ta krusial, pasó gran parti di konosementu ta den tekstonan skirbí. Ke men podcast, youtube i otro medionan visual no ta sufisiente pa amplia konosementu.

Kon lesamentu ta yuda mucha desaroyá?

Lesamentu ta yuda e mucha siña mihó na skol. Esei ta konta mas ainda si e por lesa na un idioma mas grandi ku tin hopi buki di lesa, hopi buki di skol, website i otro fuentenan di konosementu. Pasobra:

  • Buki ta habri e mucha su bista pa mundu. E ta haña interes pa temanan ku e no tabata konosé promé. Esei ta stimul’é pa e mes buska mas informashon. No solamente den buki, pero tambe via internet i otro fuentenan di konosementu.
  • Lesamentu ta stimulá mucha pa pensa riba loke e lesa i ordená su pensamentu.
  • Buki ta usa palabra ku mucha no sa tende tur dia. Tambe buki ta formulá frase mas largu ku mas rikesa di palabra ku mucha sa tende normalmente. Lesamentu ta sirbi komo ehèmpel pa e mucha tambe hasi esei.

      Papiamentu komo idioma mas chikitu no tin balor pa skol anto?

      Sigur Papiamentu tin balor pa skol. E ta nos idioma nashonal i di kurason i e ta importante pa sostené e mucha su desaroyo emoshonal for di chikitu. No mag prohibí mucha di papi’é na skol. Idiomanan mas chikitu no ta bal ménos ku idiomanan mas grandi. Papiamentu meresé rèspèt komo parti krusial di identidat i kultura di Kòrsou, Aruba i Boneiru. 

      Pero e balor di Papiamentu komo idioma nashonal di un banda, i mehoramentu di nos enseñansa di otro banda, ta dos asuntu diferente. E diferensia ta sintá den e realidat ku Papiamentu kasi no ta habri porta pa konosementu, i idiomanan mas grandi sí.

      Mas material di skol na Papiamentu ta un solushon pa enseñansa?

      Mas material di skol na Papiamentu no ta un solushon pa enseñansa. Pasó enseñansa no ta limitá na material di skol so. Pa por desaroyá, e mucha mester por lesa tur loke ta skibí: buki di lesa, buki di estudio, informashon praktiko òf sientífiko, i tur otro fuente di konosementu riba papel i online. Kasi nada di eseinan no ta eksistí na Papiamentu. Mas material di skol na Papiamentu no ta kambia e realidat ei.

      Kiko ta pasa ora e mucha haña tur lès na Papiamentu e promé añanan?

      Binti aña kaba gran mayoria di nos muchanan ta haña tur lès na Papiamentu den e promé añanan di skol. Esaki ta afektá e mucha na diferente manera:

      • Kompará ku idiomanan grandi, idiomanan mas chikitu manera Papiamentu no ta brinda sufisiente buki di lesa ku temanan variá ku ta stimulá kuriosidat i konosementu di mucha chikitu. Esaki ta limitá e mucha su chèns pa desaroyá entre 4 i 6 aña di edat.
      • Ademas: enseñansa ta sigui despues di e promé añanan tambe. Pero idiomanan mas chikitu manera Papiamentu no ta brinda material di skol pa klasnan mas haltu. Nan no ta brinda otro fuentenan di konosementu tampoko, ni skirbí ni online. P’esei ta obvio ku den klasnan mas haltu, enseñansa mester sigui na un idioma mas grandi.
      • Ei hopi mucha ta kai den un bashí. Pasó den klasnan mas haltu, nan mester dominá e idioma mas grandi pa por komprendé e lèsnan. Nan mester por prosesá tekstonan pa muchanan mas grandi. Esei no ta posibel si e promé añanan nan ta haña mayoria di e lèsnan na Papiamentu. P’esei hopi mucha ta kai atras for di na skol di fundeshi. I esaki ta sigui stroba nan te na grandi.

        Idioma mas grandi na skol no ta stroba desaroyo di Papiamentu?

        Al kontrario. Dominio di un idioma mas grandi hustamente ta yuda desaroyo di Papiamentu.

        Pasobra pa enrikesé Papiamentu, mester papi’é na un nivel mas avansá. Na kas tur mucha ta siña papia riba kosnan di tur dia. Pero pa por yega na un nivel mas avansá di Papiamentu, mester por komuniká riba temanan di konosementu tambe. P’esei e mucha mester dominá un idioma mas grandi di moda ku e por yega na tur fuente di konosementu. Esaki ta amplia su bista riba mundu i dun’é mas posibilidat pa komuniká na Papiamentu riba mas ku solamente kosnan di tur dia.

        Kon por resumí e efekto di lenganan mas grandi i mas chikitu riba enseñansa?

        Por pinta e efekto riba enseñansa den forma di un trapi largu. Si e trapi falta tret, ta difísil pa yega ariba.

        • Un idioma mas grandi tin merkado grandi i buki pa no kaba nunka. Ke men enseñansa den un idioma mas grandi ta un trapi ku tin tur tret disponibel. For di promé dianan di skol e mucha por siña lesa i yega na konosementu stap pa stap.
        • Un idioma mas chikitu no tin basta hende ni merkado pa publiká sufisientemente. P’esei enseñansa den un idioma mas chikitu ta un trapi ku falta hopi tret. E tretnan ku falta ta buki di lesa, buki di skol, i otro fuente di informashon pa e mucha por yega na konosementu. P’esei mester sostené e trapi ku un idioma mas grandi fo’i tempran pa tur mucha por subi sin kai den bashí.

          Kon un idioma mas grandi òf mas chikitu ta influenshá hende grandi tambe?

          Dominio di un idioma mas grandi ta krusial pa tur hende di tur edat. Tantu den bida personal komo pa desaroyo di komunidat. 

          Pensa por ehèmpel riba:

          • Mayornan ku ke yuda nan yu ku proyektonan pa skol.
          • Pashènt ku ke lesa foyeto informativo den empake di remedi.
          • Hende ku ke sigui notisia mundial.
          • Mekániko ku mester lesa informashon online pa drecha outo.
          • Empleado ku mester lesa manual di instrukshon pa instalá aparato.
          • Amtenar ku mester komprendé reglamentu pa e por duna servisio.
          • Enfermero ku mester sigui protokòl di kuido pa e por kuida hende.
          • Polis ku mester traha prosèsverbal i rapòrt di warda korektamente.
          • Kontratista ku mester lesa i ehekutá plan di konstrukshon.
          • Konseheronan ku mester sa e materia pa nan por duna konseho.
          • Mandatarionan ku mester por komprondé konseho di nan konseheronan.
          • Hende ku ke sa mas di salú i nutrishon.
          • Hóbennan ku ke sa kon kambio di klima por afektá nan futuro.
          • Siudadano ku mester por lesa reglanan i komprondé nan derechonan.

           Pa kasi niun di e ehèmpelnan aki no ta eksistí informashon na Papiamentu. Si hende no ta dominá un idioma grandi bon, e no ta yega na e informashon ku e mester pa funshoná den bida. Esei ta tene e hende atras, i ta tene henter e pais atras.